Det låter nästan som rötmånadshistoria, men Svetlana Diatchkovas berättelse om hur hon - som behörig lärare - har sökt över 400 jobb utan att bli kallad till en enda intervju eller ens få ett enda svarsbrev visar att verkligheten ibland överträffar dikten. Läs gärna mer i Helsingborgs Dagblad och Aftonbladet.
Det är svårt att beskriva och förklara det skandallösa bemötandet av Svetlana Diatchkova utan att använda ord som diskriminering, trångsynthet, främlingsfientlighet, inskränkthet, fördomsfullhet och rasism. Händelsen är dock ett mycket tillspetsat exempel på en företeelse som är mycket vanlig hos många arbetsgivare: rekrytering av medarbetare efter den så kallade fikarumsprincipen.
Principen innebär att arbetsgivarna helt enkelt väljer medarbetare som liknar övriga medarbetare och smälter bra in (i den grå massan) på arbetsplatsen. Fikarumsprincipen är så klart en del av vårt erbarmliga jantelagstänkande, konformitetssträvan och ”lagom är bäst attityd”. Alla kandidater som avviker plockas bort eftersom de avviker för mycket från den gängse mallen. En ”lämplig” kandidat bör inte sticka ut hakan eller knappt märkas… Inte vara för duktig eller komma dragandes med nya idéer, religiösa tokerier eller främmande kulturella impulser. Och definitivt inte ha fel dialekt, brytning eller ett konstigt utländskt namn.
Jag tror tyvärr att Svetlana Diatchkova i likhet med så många andra duktiga och driftig invandrare drabbas dubbelt av denna problematik. De har inte bara fel namn utan de har även ”fel” attityd när arbetsgivarna kräver att kandidaterna ska var både medelsvenssons och medelmåttor...
Mathias Knutsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar