tisdag, oktober 27, 2009

Vi är i alla fall överens om att vi vill ta makten och du ska betala mer i skatt!

I en debattartikel fylld med svepande formuleringar, överbudspolitik, generella målformuleringar och substanslös kritik av alliansen försöker socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet i Stockholm stad att förmedla bilden att den rödgröna röran är ett tydligt och starkt alternativ i landets största stad.

Men vänstertrojkans skönmålning av sin egen politik räcker inte för att täcka över de uppenbara bristerna och svagheterna i deras politik. I deras artikel blandas självklara påståenden och rena plattityder med eftergifter (profilfrågor) för vart och ett av de tre partierna.

Ett tydligt exempel på detta är följande stycke: ”Vi rödgröna antar jobbutmaningen. Vi vill genomföra en särskild jobbsatsning. Vi vill avskaffa långtidsarbetslösheten för unga. Vi vill föra en aktivare näringspolitik och satsar på nya gröna jobb.”

OK, ni vill i likhet med alla andra partier hejda långtidsarbetslösheten bland de unga, förbättra företagsklimatet och satsa på nya gröna jobb? Detta är förvisso en lovvärd ambition, men var finns era konkreta förslag?

Ett annat exempel: ”Vi rödgröna antar kunskapsutmaningen. Barn, unga och vuxna stockholmare ska få bättre chanser att stå rustade inför framtiden. Vi satsar på språkutveckling, modersmålsundervisning, undervisning i kärnämnen på sitt modersmål samt och matematik och tidig kunskapsuppföljning. Vi avsätter resurser till elevhälsa och demokratiarbete i skolan. Vi vill förbättra kvaliteten och minska grupperna på undervisningen i svenska för invandrare (SFI).”

OK, det var ju verkligen revolutionerande och nytänkande skolpolitik... Vilket svenskt parti skriver inte under dessa målformuleringar?

För de konkreta politiska förslagen och nytänkandet lyser med sin frånvaro. Som borgerlig politiker blir jag ju varken förvånad eller bekymrad, men frågan är vad de socialdemokrater i Stockholm som efterlyst förnyelse och utveckling tycker om dagens utspel?

Stockholmsoppositionens utspel vittnar om vänsteralliansens oförmåga att enas om en gemensam och konstruktiv politik som för vårt samhälle framåt. Vi kommer att se samma tillkortakommanden och politiska rävspel överallt. Vår framtid är för värdefull för att slarvas bort på vänsterpolitiker som enbart kan enas om skattehöjningar…

Läs mer i SvD, SvD och DN samt Per Ankersjö, Stina Bengtsson och Dick Erixon

Mathias Knutsson

måndag, oktober 26, 2009

En (1) av 50000 tyska miljonärer vill betala mer i skatt…

Den tyske miljonären Dieter Lehmkuhl vill betala mer i skatt och han har därför startat en liten aktionsgrupp för att återinföra förmögenhetsskatten i Tyskland. Dieter Lehmkuhl, som har ärvt sin förmögenhet, har lyckats att samla 44 namnunderskrifter i ett upprop till stöd för att straffbeskatta landets 2,2 miljoner rikaste medborgare.

Om vi nu utgår ifrån att samtliga som skrivit under uppropet även tillhör den grupp som skulle drabbas av förslaget så innebär det att endast en (1) av 50 000 tyska miljonärer stöder Lehmkuhls förslag. Frågan är varför Lehmkuhls lilla klubb överhuvudtaget uppmärksammas av media. Det är förstås medialt att miljonärer vill betala mer i skatt och samlas för att kasta leksakspengar (borde de inte ha råd med riktiga sedlar?), men är det verkligen ett fullgott skäl för att uppmärksamma en pytteliten kompisklubb?

Svaret finns nog i vissa kommentarer till ”nyheten”. För vissa vill så gärna se Lehmkuhls ploj som ett kraftfullt utspel till stöd för höjda skatter trots att 49 999 av 50 000 miljonärer inte vill återinföra förmögenhetsskatten. Och detta beror inte (enbart) på snålhet eller girighet…

Det är kanske dags att påminna Lehmkuhl, media och vänsterdebattörer om varför de flesta länder har avskaffat förmögenhetsskatten. Förmögenhetsskatten är nämligen ett synnerligen dåligt instrument om ambitionen är att förstärka statsfinanserna och utveckla samhällsekonomin. Förmögenhetsskatt leder dels till att kapital flyr landet och dels att skatten som betalas i allt för hög grad blir påverkbar av skatteplanering vilket snedvrider hela skatteuttaget. Det är bättre för både statsfinanserna och samhällsekonomin att kapitalet stannar hos människor och entreprenörer med vilja att investera i intressanta projekt och företag som utvecklar näringslivet och ekonomin.

Mathias Knutsson

söndag, oktober 25, 2009

Ovärdigt och omdömeslöst!

Jag gläds oerhört mycket över Svenska Kyrkans beslut att samkönade par ska få vigas i kyrkan. För mig som kristen liberal är det självklart att det kristna kärleksbudskapet omfattar alla och att den svenska kyrkan ska vara en öppen, välkomnande och livsbejakande kyrka.

I likhet med president Bartlet i tv-serien West Wing finner jag det anmärkningsvärt att de som med stöd av diverse Bibelcitat motsätter sig samkönade äktenskap och vill utestänga homo-, bi- och transsexuella från kyrkan inte bedriver samma inkvisitoriska hetsjakt på andra ”syndare och förtappade”…



I ljuset av denna diskussion ter sig prästen Dag Sandahls vulgära språkbruk vid kyrkomötet än mer ovärdigt och omdömeslöst. Det är bedrövligt att en företrädare för Svenska Kyrkan och kyrkomötesledamot visar så ringa respekt för sina medmänniskor! Det vore intressant att få veta om prästen Dag Sandahl har några teologiska argument mot samkönade äktenskap eller om Sandahl motstånd enbart bygger på sexuella preferenser.

Läs mer i SMP, Dagen, SvD, DN och Karin Långström Vinge samt Dag Sandahl

Mathias Knutsson

lördag, oktober 24, 2009

2-graderskampanj i Växjö

Om 45 dagar inleds FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. Förhoppningarna är stora att det ska bli en global klimatöverenskommelse och därför har Centerpartiet tillsammans med ett stort antal andra organisationer, däribland Rädda Barnen, Röda Korset och LO, inlett en kampanj för att verka för ett globalt klimat avtal.

Kampanjen heter 2grader och syftar till att få internationell samling bakom en klimatöverenskommelse som minskar utsläppen och begränsar vår klimatpåverkan. Namnet 2grader är valt för att illustrera att medeltemperaturen på jorden inte får öka mer än 2 grader för att klimatpåverkan inte ska bli farlig eller oacceptabel.


2-graderskampanj tillsammans med Jenny Löwerot och Karin Nilsson

Under lördagsförmiddagen informerade jag tillsammans med flera andra centerpartister växjöborna om kampanjen. Det gläder mig att så många vill diskutera klimatfrågan och inser betydelsen av vi nu kraftsamlar för att förändring och en grönare framtid. Besök gärna kampanjens hemsida för mer information och skriv under uppropet för ett globalt klimatavtal.

Mathias Knutsson

onsdag, oktober 21, 2009

Därför kämpande han på Normandies stränder...

Så starkt. Så rätt. Lyssna till krigsveteranen Philip Spooner om varför han kämpade på Normandies stränder…

Och imorgon fattar kyrkomötet förhoppningsvis rätt beslut och öppnar för vigsel av samkönade par... Så starkt. Så rätt.



PHILIP SPOONER, SR: Good morning, committee. My name is Phillip Spooner and I live at [redacted] in Biddeford. I am 86 years old, a lifetime Republican, and an active VFW chaplain. I still serve three hospitals and two nursing homes, and I also served meals on wheels for twenty years. My wife of 54 years, Jenny, died in 1997. Together we had four children, including one gay son. All four of our boys were in the service.

I was born on a potato farm north of Caribou and Perham, where I was raised to believe that all men are created equal, and I’ve never forgotten that. I served in the US Army 1940-1945 in the First Army as a medic and an ambulance driver. I worked with every outfit over there including Patton’s Third Army. I saw action in all five major battles in Europe including the Battle of the Bulge. My unit was awarded Presidential Citations for transporting more patients with fewer accidents than any other ambulance unit in Europe, and I was in the liberation of Paris. After the war, I carried POWs back from Poland, Hungary, and Yugoslavia, and also hauled hundreds of injured Germans back to Germany.

I’m here today because of a conversation I had last year when I was voting. A woman at my polling place asked me, “Do you believe in equality for gay and lesbian people?” I was pretty surprised to be asked a question like that; it made no sense to me.

Finally I asked her, “What do you think I fought for at Omaha Beach?” I have seen so much blood and guts, so much suffering, so much sacrifice. For what? For freedom and equality. These are the values that make America a great nation, one worth dying for.

I give talks to eighth grade teachers about World War II, and I don’t tell them about the horror. Maybe I have to invite them to the ovens at Buchenwald and Dachau. I’ve seen with my own eyes the consequences of caste systems, and it makes some people less than others, or second class.

Never again. We must have equal rights for everyone; it’s what this country was started for. It takes all kinds of people to make a world. It doesn’t make sense that some people who love each other can marry and others can’t, just because of who they are. This is what we fought for in World War II, that idea that we can be different and still be equal.

My wife and I did not raise four sons with the idea that three of them would have a certain set of rights, but our gay child would be left out. We raised them all to be hard-working, proud, and loyal Americans, and they all did good.

I think if two adults who love each other want to get married, they should be able to. Everybody’s supposed to be equal in this country. Let gay people have the right to marry.

Thank you.

tisdag, oktober 20, 2009

En debatt som enbart gynnar Sverigedemokraterna...

De starka – och mycket förutsägbara - reaktionerna på Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet kommer med största sannolikhet att stärka Sverigedemokraterna. För är det någon som på fullaste allvar tror att en intern tävling politiker emellan i konsten att stämpla Sverigedemokraterna som främlingsfientliga kommer att stoppa deras intåg i riksdagen?

När jag läser Jimmie Åkessons debattartikel så är uppenbart att inläggets syfte är att provocera fram en debatt som ger (sd) rejält med uppmärksamhet, befäster deras position som DET invandringskritiska partiet och dessutom förstärker deras egen självbild som partiet som står upp mot etablissemanget i samhället. Det är dessutom värt att notera att den mycket aggressiva rubriken ”Muslimerna är vårt största hot” inte är Åkessons egna ord utan Aftonbladets tillspetsning av Åkessons budskap…

Debatten förs nu på Sverigedemokraternas villkor och övriga kan bara reagera på Åkessons utspel. Allt för många debattörer har debattmässigt valt att sänka sig själva till den låga nivå de anser att (sd) befinner sig på genom att använda en mycket grov politiskt argumentation.

Tänk om vi i riksdagspartierna istället tagit initiativet i debatten genom att lyfta fram det öppna och liberala samhällets stora förtjänster samtidigt som vi även erkänner problemen med det ökande utanförskapet och den socialdemokratiska integrationspolitikens misslyckanden. Då hade Sverigedemokraternas politiska svagheter och oförmåga att föra en konstruktiv debatt avslöjats, men såsom debatten nu utvecklats gynnas enbart Sverigedemokraterna.

Mathias Knutsson

Läs mer i Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Smp, Kristianstadsbladet, Eva Westerberg, Mymlan

fredag, oktober 16, 2009

Politik är att vilja (och att tycka)

Jag är inte övertygad om att ett generellt förbud mot niqab är rätt väg att gå, men mina partikamrater Staffan Danielsson och Lennart Pettersson förtjänar likväl en eloge för att de i motsats till så många andra politiker är beredda – och vågar - att diskutera lämpligheten i religiösa påbud om heltäckande klädsel och slöjor.

Det gläder mig att Danielsson och Pettersson sticker ut hakan och i likhet med mig efterlyser en öppen diskussion hur samhället ska förhålla sig till extrema religiösa och kulturella yttringar. Jag hoppas att fler (liberala) politiker vågar ta ställning i dessa svåra frågor och inte flyr undan frågeställningarna genom att (felaktigt) hävda att en god liberal inte ska ha någon uppfattning i värdeladdade konflikter…

Läs gärna mer: SvD, Staffan Danielsson

Mathias Knutsson

Därtill är jag nödd och tvungen...

Efter att ha följt mina borgerliga bröders och systrars våndor under gårdagens debatt om ”FRA 2.0” så tvingas jag konstatera att alliansregeringen nu har drivit igenom en lag som är ett stort och avgörande steg mot ett kontroll- och övervakningssamhälle.

I valet mellan pest och kolera valde de FRA-kritiska borgerliga riksdagsledamöterna det minsta onda alternativet och röstade för de integritetsskyddande tillägg som trots allt finns i ”FRA 2.0”. Men enligt mig försvinner inte de grundläggande problem med lagstiftningen bara för att lagen har blivit ”något mindre” grundlagsvidrig och integritetskränkande. Lagen strider ju fortfarande mot alla liberala och frihetliga värderingar så vad har FRA-kritikerna egentligen åstadkommit?

Tja, det är uppenbart att FRA-anhängarna är mindre nöjda med den nya lagen men frågan är om deras irritation över vissa förändringar av lagen är tillräcklig kompensation för att alla liberaler i riksdagen ska tvingas att dagtinga med sitt samvete och införa en betydande inskränkning av medborgarnas personliga frihet och integritet?

Läs mer SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, SMP, Kristianstadsbladet,

Mathias Knutsson

onsdag, oktober 14, 2009

Premiär på CenterNätet

Idag är det bloggpremiär för mig på CenterNätet, mathiasknutsson.centerpartiet.net . Jag kommer självklart att fortsätta att blogga "här" och min nya blogg är främst ett sätt att förbättra kommunikationen med väljarna inför valet 2010.

Jag hoppas att ni kommer att uppskatta min nya blogg och finna den lika läsvärd som mina övriga bloggar.

Mathias Knutsson

söndag, oktober 04, 2009

Ge papperslösa och gömda flyktingar sjukvård!

Jag har aldrig tvekat i frågan om sjukvård till gömda och papperslösa flyktingar. För mig är det självklart att människor som är i behov av hälso- och sjukvård ska kunna söka vård utan rädsla för repressalier. Denna rätt till vård ska omfatta alla – oavsett etnisk härkomst, legal status eller betalningsförmåga.

Det är helt oacceptabelt att Sverige fortfarande förvägrar en de svagaste grupperna i samhället nödvändig vård. Jag är i likhet med debattörerna i DN oerhört tacksam för de frivilliginsatser som görs inom sjukvården, men det är inte rimligt att livsavgörande vård ska vara beroende av volontärarbete som staten dessutom både ogillar och motarbetar.

Det är hög tid för Sverige att i likhet med övriga europeiska länder erbjuda gömda och papperslösa flyktingar hälso- och sjukvård. Nu måste (m)otståndarsidan rannsaka sig själva och inta en betydligt mer human hållning.

Läs mer i DN

Andra bloggar: Centerpartiets Integrationsnätverk, Oscar Fredriksson, Jonssons funderingar, Kent Persson

Mathias Knutsson

Ingen är privat på nätet....

Det har aldrig varit en fråga om - utan snarast när och i vilken omfattning – Facebook och andra social medier blir ett eldorado för de som vill ägna sig åt pekfingerviftande, smygtittande och skandalsökande.

I Smålandsposten uppmärksammas att Alvestas kommunstyrelseordförande Robert Olesen (s) i likhet med 2,7 miljoner andra svenskar har en profil på Facebook och att han använder de programapplikationer som finns för att umgås med sina vänner. I artikeln presenteras Robert Olesen som ”en maffiaboss på Facebook” eftersom han deltar i ett maffiaspel på Facebook. Vidare ifrågasätts vissa av hans statusuppdateringar och frågan ställs om det är lämpligt att överhuvudtaget använda Facebook på arbetstid.

I anslutning till artiklarna ställs en fråga till läsarna på Internet: ”Kan en politiker vara privat på facebook?” Det är talande att svarsalternativen är ja, nej och tveksamt, samtidigt som det enligt mig korrekta svarsalternativet ”nej, det kan ingen vara” saknas…

För den enkla sanningen är att trots att alla borde ha ”rätt” till både privatliv och integritet på nätet så är ingen av oss varken privat eller skyddad på nätet. Det är dessutom uppenbart att på nätet gäller (fortfarande) andra regler än i ute i verkliga livet. Tror ni exempelvis att tidningen hade uppmärksammat om det fanns maffiaspel eller maffiafilmer hemma i kommunalrådets bokhylla? Och varför skulle det vara mer slöseri med arbetstid och skattepengar om någon chattar med en vän på Facebook än om du växlar några ord om fotbollslandskampen med en kollega på kontoret?

Faktum är att många moderna arbetsgivare uppmuntrar sina medarbetare att använda sociala medier på arbetstid för att de inser att medarbetarnas nätverk är en mycket värdefull tillgång. Jag använder själv alla tänkbara moderna kommunikationskanaler både i mitt yrkesliv och som politiker. Bloggar, nyhetsbrev, hemsidor, nätverkssidor och alla andra medier är oerhört användbara och skapar ett mervärde – om du använder dem på rätt sätt och inser att du definitivt inte är privat på nätet.

Läs mer i Smp, Smp och Anna Tenje

Mina tidigare inlägg på samma tema: Om konsten att välja den svåra vägen och En riktigt urusel Norgehistoria...

Mathias Knutsson

Ett litet steg för Irland men ett stort språng för Europa

Nu står det klart att mer än två tredjedelar av de irländska väljarna röstat för Lissabonfördraget. Det irländska folkets tydliga ställningstagande vittnar om en stark vilja att tillsammans med övriga medlemsländer utveckla och stärka den Europeiska Unionen.

Resultatet i folkomröstningen är utan tvekan en stor och avgörande framgång för Europasamarbetet. Det är dock viktigt att poängtera att Lissabonfördraget enbart ger oss de nödvändiga förutsättningarna för att unionen ska kunna förändras - om unionen verkligen ska utvecklas så krävs en tydlig politisk vilja och förmåga att ta nästa steg i samarbetet så att vi gemensamt kan forma en bättre framtid för Europa.

Det irländska folkets röst möjliggör för EU att utvecklas men formandet av morgondagens Europasamarbete kräver så mycket mer än att Lissabonfördraget träder i kraft. Steget som togs i helgen på Irland markerar att vi står på tröskeln till en ny era för hela Europasamarbetet. Den Europeiska Unionen behöver förnyas och stärkas så att vi gemensamt kan möta vår tids – och även morgondagens – stora utmaningar.

Läs mer i SvD, SvD, SvD, DN, DN

Mathias Knutsson