Mathias Knutsson

Jag är djupt bedrövad efter att tagit del av rapporteringen från dagens demonstationer mot Israel. Tusentals demonstranter har samlats för att ta ställning mot Israel – den enda demokratin i Mellanöstern – och det israeliska folkets rätt att försvara sig mot Hamas terrorkrig. Det är lätt att känna sympati med civilbefolkningen i Gaza, men det är helt orimligt att kritisera ett land som i nödvärn agerar mot en fundamentalistisk terrororganisation. Hamas är terrorstämplad av FN, USA och EU på grund av de självmordsbombningar och raketattacker som organisationen och dess militära gren utför mot mål i Israel. Det är faktiskt fullt förståeligt att Israel agerar efter att Hamas under åtta års tid har genomfört ett stort antal terrorattacker. Samtidigt är uppenbart att det stora flertalet palestinier och israeler inte önskar något annat än fred. Hamas ledning är dock inte intresserade av fred för i samma ögonblick som kriget och det palestinska folkets lidande upphör så eroderar även stödet ...

Jag vill än en gång tacka er för alla positiva kommentarer och all uppskattning jag har fått efter publiceringen av ledaren ”Att våga lyfta blicken” . Jag ska göra mitt yttersta för att förtjäna ert stöd och ert förtroende. Flera skriver att artikeln har väckt många tankar om politikens villkor och politikerrollen, vilket även Mats Pettersson skriver om i sitt debattinlägg i Kristianstadsbladet . Mats Pettersson skriver insiktsfullt och med humor om både politikens och politikerns utmaningar: ”Efter att ha läst artikeln frågar jag mig om detta är på riktigt eller "hitte-på"? Finns det verkligen politiker i vår lilla ankdam som har mod att utmana det bestående - läs insnöade - och driva egna teser, vara intresserad av att förändra/förnya, och inte minst ha ett - som det verkar - äkta engagemang för politiken i Kristianstad? Det sägs att han ju inte är ens härifrån! Nej, det låter för bra. Mathias Knutsson finns inte ...” Sen var det där med att jag känns som ett UFO... Ja...

Och ibland är kultursidorna en propagandakanal… I Dagens Nyheter beskrivs exilkubanernas stöd till sina släktingar som fortfarande är kommunistregimens fångar som problematisk och oroväckande eftersom ”Baksidan av utvecklingen är att inkomstklyftorna på kommunistiska Kuba växer dramatiskt, något som bara lär tillta om Barack Obama gör verklighet av sitt tal om att lätta på reserestriktioner för exilkubaner och låta dem skicka hem mer pengar”. Och jag som trodde att problemen på Kuba bottnade kommunismens oundvikliga vansinne, förtryck och terror… Men DN fokuserar istället på vanföreställningen att de människor som med livet som insats har flytt förtrycket skulle resa tillbaka omedelbart om bara de elaka amerikanarna tillät dem att återvända till diktaturen. Tycker verkligen DN att det är ett problem att exilkubanerna skickar pengar till släktingar som svälter och lider? Hur vore det istället om bröderna Castro upphävde de kubanska ”reserestriktionerna” och lät kubanerna lämna landet? ...

Igår stack några analytiker ut hakan i Dagens Industri och förutspådde att vändningen kan komma tidigare än förväntat under ”skitåret” 2009. De senaste amerikanska konjunkturindikatorerna avseende sysselsättningen i den privata sektorn i kombination med vinstvarningar och oljeprisutvecklingen dämpade dock snabbt optimismen och både de amerikanska och de asiatiska börserna backade rejält. Många tycks lite överraskade av den kraftiga reaktionen i främst USA, men jag hävdar att många svenska bedömare tycks ha dock missat en mycket viktig faktor: ett minskat kinesiskt intresse för utlåning till USA. Nu finns det likväl många som vill köpa ”säkra” papper räntebärande i oroliga tider och en förskjutning av kinesiska investeringar från USA till Kina kan mycket väl var positiv för världsekonomin, men den försiktigare kinesiska linjen förstärker likväl oron på finansmarknaderna. Det är viktigare än någonsin tidigare att vi följer utvecklingen i Kina och inser landets betydelse i världsekonomin....

Samtidigt som Hamas förkastar ett avtal om eldupphör uppmärksammar CUF:s ordförande Magnus Andersson att Aftonbladet (i likhet med mängder av andra medier) används som en propagandakanal av den norske kommunistledaren Mads Gilbert . Den aktuella artikeln i Aftonbladet är faktiskt i det närmaste stötande eftersom kommunisten och narkosläkaren Gilbert utan omsvep erkänner att det är viktigare för honom och hans kollega Erik Fosse att synas i media och förmedla sin bild av kriget istället för att rädda liv trots att de norska läkarna enligt egen utsago ”vadar i ett hav av blod och död”. Gilbert och Fosse har utan tvekan varit framgångsrika i sin strävan att synas i media eftersom de har figurerat i mängder av tidningsartiklar och reportage. De norska läkarna tycks ha varit mer upptagna med att fotografera krigsoffren och tala med media än att faktiskt hjälpa de skadade. Det är först när Aftonbladet ställer en liten kritisk fråga gällande deras objektivitet som de inte orkar svara på fr...

Efter en trettondagshelg fylld med härligt vinterväder, långa promenader och trevliga middagar med släkt och vänner så är det hög tid att skriva några rader i bloggen. Jag vill inleda med att tacka för alla positiva kommentarer och uppmuntrande mejl jag har fått efter nyårskrönikan i Kristianstadsbladet och manifestationen mot FRA. Det känns fantastiskt bra och hedrande att så många följer, stödjer och engagerar sig för mitt politiska arbete. Under nyårshelgen publicerades en läsvärd debattartikel i Kvällsposten som knyter an till min och Jonas Duveborns diskussion på nyårsafton i KB. Henrik Andersson på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren efterlyser ”skånsk attityd i hela Skåne” och betonar i likhet med mig att ”Östra Skåne är visserligen starkt beroende av förbättrade kommunikationer, men man måste också våga”. På Kristianstadsbladets webb har många diskuterat de dåliga publiksiffrorna under ”för-VM” i handboll, sexnationsturneringen Staffan Holmqvist Memorial, och ifrågasatt ...

Efter en helt fantastisk nyårsdag tillsammans med min familj så innebar den 2 januari 2009 en återgång till ”vardagen” och den politiska verkligheten. Jag var inbjuden till en manifestation till minne av den personliga integriteten som har gått förlorad i och med att den så kallade FRA-lagen infördes vid årsskiftet. Mötet arrangerades av Grön Ungdom och Piratpartiet i Kristianstad och jag vill ge en stor eloge till Hampus Algotson (mp) och Daniel Gustafsson (pp) för ett väl genomfört arrangemang. Foto: Knutte Söderberg, Piratpartiet I mitt anförande kritiserade jag FRA-lagen och beskrev den som grundlagsvidrig, integritetskränkande och i strid med alla liberala frihetliga värderingar. Den så kallade ”Lex Orwell” är dessutom fullkomligt verkningslös som antiterrorlag eftersom de som verkligen vill undvika att bli kontrollerade av FRA – exempelvis terrorister och andra missdådare – mycket enkelt kan kryptera sina mejl eller bara använda Skype så kan FRA inte fånga upp deras kommunikation...