Som av en händelse avslöjar socialdemokraterna en ”kd-spion” dagen efter att Göran Hägglund har gjort succé i SVT:s partiledarutfrågning. Spionen är en projektanställd medarbetare på KDU som utgav sig för att vara SSU:are när hon ringde till SSU och försökte att få reda på när de tänkte sätta upp sina affischer. Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog så chockad över den unga kristdemokratens fräcka tilltag att hon var tvungen att vänta en hel vecka innan hon släppte nyheten till pressen…
Men dagen efter Hägglunds TV-framgång så har (s) och Ulvskog hämtat sig pass mycket från chocken så att hon orkar att tala ut i media, men Ulvskogs agerande väcker faktiskt en hel del frågor. Varför väntar (s) en hel vecka med att kontakta (kd) och media? Varför kryddar dessutom (s) historien med ett ogrundat påstående om att (m) spionerade på (s) under valrörelsen 2002? Varför påstår (s) att det är ”spionage” att begära att få information som är offentlig, exempelvis statsrådens planering?
Det enkla svaret är att (s) vill att spionskandalen ska få väljarna att antingen glömma alla s-skandaler eller tro att alla partier är lika benägna att ta till fula knep. Men sanningen är den att alla partier inte har samma tolerans för valfusk och skandaler. Jag kan dra en parallell till händelserna i våras när moderaterna avslöjade att en av de ledande medarbetarna på socialdemokraternas riksorganisation systematiskt hade bedrivit en förtalskampanj mot moderaterna och Fredrik Reinfeldt. Opinionsstrategen Mats Lindström, som hade nyckelroll inom (s), kablade ut ett pressmeddelande där han fick förklara sitt agerande med frustration över att ”det bara var socialdemokraterna som granskades i media” och antydde att det fanns fog för hans påståenden eftersom han hade tipsat journalister om rykten han hade snappat upp. Därefter fick själv säga upp sig och partisekreteraren Marita Ulvskog ansåg att Lindströms agerande inte speglade socialdemokratins arbetssätt eftersom Lindström hade skickat mejlen när han var pappaledig…
När kd sent omsider blev informerade om ”spionskandalen” så sparkades medarbetaren på KDU:s riksorganisation och även andra KDU:are tar sitt ansvar och avgick med omedelbar verkan. Så agerar en organisation som inte tolererar ”spionverksamhet”: ett tydligt fördömande och därefter åker spionen ut. Inga svepande förklaringar om att agerandet inte speglar partikulturen eller hänvisningar till frustration över att media inte granskar motståndarna tillräckligt hårt så därför börjar vi sprida illasinnade rykten…
Mathias Knutsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar