Vad kan vi lära av D66 – och varför det angår oss i Sverige och Europa?

Europa befinner sig i ett vägskäl. Det är inte ett dramatiskt vägskäl i form av ett enskilt val eller en isolerad kris, utan ett långsamt men obönhörligt skifte: i geopolitik, i ekonomi, i klimatförutsättningar – och i hur människor uppfattar politikens förmåga att leverera riktning, trygghet och hopp.

Mot den bakgrunden är det värt att stanna upp och titta bortom våra egna nationsgränser.

I höstas vann det nederländska socialliberala partiet Democrats 66 (D66) valet och ingår nu i regeringssamarbete med både liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska CDA. I ett fragmenterat politiskt landskap lyckades D66 göra något som många mittenpartier i Europa kämpar med:

De vann väljarnas förtroende genom att kombinera värderingsfasthet med regeringsduglighet.

Detta förtjänar vår uppmärksamhet – inte för att kopiera, utan för att lära.

Ett parti som vågar vara tydligt – utan att bli dogmatiskt

D66 har under lång tid varit tydliga i tre grundläggande frågor:

• Europa är inte problemet – Europa är en del av lösningen

• Klimatomställningen är inte ett enskild fråga – den är en övergripande tillväxt- och rättvisefråga

• Utbildning, kunskap och institutionell tillit är samhällets ryggrad

Detta är inga radikala ståndpunkter. Men de framförs med konsekvens, intellektuell hederlighet och – kanske viktigast – utan rädsla för komplexitet.

I en tid när politiken ofta reduceras till slagord och konfliktlinjer, har D66 valt ett annat spår: att tala till väljare som både vill förstå världen och förändra den.

Regeringssamverkan utan förlora den egna politiska profilen

Att gå in i regering med ideologiskt olika partier innebär alltid risker. Ändå visar D66 att kompromisser inte behöver innebära att göra avkall på den egna politiken.

Det finns här en intressant parallell till  ”Nya Moderaterna” under Fredrik Reinfeldt, där modernisering och ansvarstagande gick hand i hand. Men där Reinfeldts projekt främst handlade om att ompositionera ett stort parti, handlar D66:s resa om något annat:

Hur ett värderingsdrivet mittenparti kan vara både principfast och pragmatiskt i en koalitionsverklighet.

Det är en lärdom som är högst relevant även för dagens svenska centerliberala krafter.

Varför detta angår Sverige – och Centerpartiet

Sverige står inför samma strukturella utmaningar som Nederländerna – och resten av Europa:

• Klimat- och miljöproblematiken accelererar snabbare än våra politiska beslutsprocesser

• Den globala maktbalansen förskjuts, ofta på bekostnad av demokratiska värden

• Tilliten till institutioner pressas, inte minst av polarisering och desinformation

I detta läge räcker det inte att vara emot ytterkanterna.

Det räcker inte heller att förvalta historiska positioner.

Det krävs en positiv, europeisk och framtidsinriktad berättelse – om hur frihet, ansvar och hållbarhet hör ihop. D66 visar att det går att formulera en sådan berättelse utan att förenkla verkligheten eller spä på motsättningar.

En inbjudan till samtal – inte ett facit

Poängen är inte att Sverige ska bli Nederländerna.

Eller att Centerpartiet ska bli D66.

Men i en tid när många partier famlar efter relevans och riktning, finns det skäl att ställa sig några enkla men avgörande frågor:

• Vågar vi vara tydligt pro-europeiska även när det blåser?

• Klarar vi att tala om klimatet som både nödvändighet och möjlighet?

• Har vi modet att kombinera idédebatt med regeringsansvar – utan att förlora oss själva?

D66 ger inga färdiga svar.

Men de visar att mitten inte behöver vara defensiv, ursäktande eller teknokratisk.

Den kan vara visionär, reformistisk och relevant.

Och just därför är deras resa värd att ta på största allvar – även här hemma i Sverige.

Mathias Knutsson