I DN ger sig åtta borgerliga politiker och föredettingar in i debatten om könsneutrala äktenskap och påstår att det är ”ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel”.
Jag kan förstå och respektera att inte alla delar min uppfattning att homosexuella ska få ingå äktenskap och adoptera barn, men argumentationen i debattartikeln är så pass förvirrad och svag att det är svårt att ta den på allvar.
För när blev äktenskap ett biologisk faktum eller en biologisk institution? Äktenskap kan beskrivas som en rättslig, social, religiös eller moralisk företeelse men det är svårt att se kopplingen till biologin… Artikelförfattarna försöker att dölja svagheterna i sin argumentation genom att hänvisa till barnens rättigheter och behov av en god uppväxtmiljö men det finns likväl inte någon koppling till ett ”biologiskt faktum”. Jag vill passa på att upplysa Fälldin, Wallmark och Svensson m.fl. om ett annat och uppenbart biologiskt faktum: att människor har skaffat barn i alla tider och givit dem en trygg uppväxt – långt före äktenskapet instiftades som institution.
Så varför använder då så vana och slipade debattörer en så brisfällig argumentation? Tja, antagligen för att de argument de egentligen vill använda är än mer politiskt inkorrekta… Men om de hade skrivit att könsneutrala äktenskap vittnar om en moralisk uppluckring eller samhällets förfall så hade de förtjänat all respekt för sitt politiska mod och viljan att ta en tuff debatt. Men debattörerna valde tyvärr en annan strategi och stannade kvar inne i garderoben…
Mathias Knutsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar