Maud Olofssons och Annika Qarlssons utspel om att behovspröva barnbidraget är intressant och rör runt i bidragsstatens gryta. Ni kan läsa om förslaget i SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Sydsvenskan och HD . Besök gärna även Annika Qarlsson blogg där hon skriver om förslaget. Det är oerhört välkommet att någon ifrågasätter det rimliga i att familjer med goda inkomster görs till bidragstagare i ett system som bygger på rundgång av deras egna skattepengar. Men det finns tyvärr en hake…
Dilemmat är att mina partikamraters resonemang haltar såtillvida att Maud Olofsson och Centerkvinnornas ordförande Annika Qarlssons enbart fokuserar sig på barnbidraget och inte på familjernas ekonomiska situation. För Sverige har i motsats till de flesta länder inga stora grundavdrag eller skattelättnader för barnfamiljer vilket tar hänsyn till att det faktiskt kostar en hel del att ha försörjningsansvar för sina barn…
I de många länder överstiger avdragen med råge den svenska barnbidragsnivån och föräldrar har möjligheter att spara pengar för sina barns räkning. För när mina partikamrater använder argument som att det är orimligt att "barnbidraget går direkt in på bankkonton" eller används till språkresor så glömmer de att ”dylika utsvävningar” är en del av vardagen för barnfamiljer med högst ordinära inkomster i övriga västvärlden. I de flesta länder är det faktiskt ingen extravagans att kunna ge sina barn en bra ekonomisk start i livet men i Sverige har vi genom vårt skattesystem och tokiga bidragshysteri berövat medelklassen denna möjlighet.
Det är önskvärt att alliansregeringen en gång för alla lämnar socialdemokraternas välfärdslösningar och inför ett rejält skatteavdrag för barnfamiljer istället för ett tungrott bidragssystem. Då får vi dessutom större möjligheter att fokusera våra insatser på att hjälpa de familjer som verkligen behöver stöd och bidrag.
Mathias Knutsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar