Helt rätt förslag om de behöriga lärarna verkligen är behöriga...

De senaste dagarna utspel från utbildningsminister Jan Björklund och hans utredare har väckt en hel del debatt. Läs exempelvis DN , DN , DN, SvD, Svd, samt Aftonbladets artiklar I och II.Förslagen att endast behöriga lärare ska få betygsätta elever och att obehöriga lärare inte ska få erbjudas fasta tjänster är förvisso intressanta men frågeställningarna väcker samtidigt en hel del frågor.

För trots att jag i femton års tid har förordat att behöriga lärare ska ha huvudansvaret för betygsättningen så är jag faktiskt tveksam till vilka effekter förslaget skulle få i dagens svenska skolväsende. För det första så krävs en tydlig definition av vem som är behörig och i vilka ämnen läraren är behörig. Redan idag förvanskas bilden av hur många lärare som är behöriga genom att ytterst få utbildningsanordnare följer upp och ser till att de behöriga lärarna är utbildade i de ämnen de undervisar i. Det finns mängder av exempel på hur skolor helt saknat exempelvis behöriga matematiklärare och likväl kunnat stoltsera med att samtliga lärare är behöriga eftersom lärarna är behöriga i kemi, fysik eller biologi…

Under alla år som jag har varit skolpolitiker har jag gång på gång ställt frågor om lärarnas behörighet i olika ämnen vilket förhoppningsvis har ökat medvetenheten och kunskapen om problematiken. Jag måste dock erkänna att jag aldrig upphör att förvånas över hur många politiker, tjänstemän och skolledare som aldrig har funderat på om de behöriga lärarna de facto har ”rätt behörighet”. Lärarfacken tycks dock har upptäckt problemen och visar att i vissa ämnen saknar tre av fyra lärare rätt kompetens, se exempelvis rapporten ”Alla har rätt till utbildade lärare” från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Utredarens och utbildningsministerns förslag måste sättas i relation till de problem som präglar både våra skolor och lärarutbildningen. Den svenska lärarutbildningen håller helt enkelt inte måttet, och den bistra sanningen är att många lärare inte klarar av sina arbetsuppgifter. Under så lång tid jag minns så har lärarutbildningarna karaktäriserats av låga antagningskrav och bedrövlig utbildningskvalitet. Utformningen av utbildningarna måste förändras och lärarhögskolorna måste satsa på att höja nivån på lärarnas kunskaper. Det är exempelvis orimligt att tro att utbildade gymnasielärare som efter endast en termins studie i ekonomi blir behöriga att undervisa i ekonomi på gymnasiet i alla avseenden skulle vara bättre ekonomilärare än civilekonomer med minst fyra års ekonomistudier bakom sig.

Lärarutbildningen har försvagats under decennier och nu är det hög tid att vända trenden. Utredarens förslag är intressanta och lovvärda, men för att förslagen ska bli framgångsrika så krävs att vi samtidigt löser både lärarutbildningens och skolans strukturella problem.

Mathias Knutsson