Hyckleri är som bekant grunden för god moral…

Det är välkänt att socialdemokraterna inte skyr några medel i kampen om väljarnas gunst, men frågan är om Mona Sahlins senaste utspel inte är ett nytt populistiskt lågvattenmärke.

Mona Sahlin har nämligen via DN, SVD och Aftonbladet upplyst massorna att om (s) vinner valet 2010 så kommer de att riva upp FRA-lagen, vilket rimligtvis inte är så konstigt för (s) yrkade avslag på lagen så sent förra veckan… Men s-ledningen kanske anser att det finnas goda skäl för (s) att påminna sig själva och väljarna om det knappt veckogamla ställningstagandet?

För det är ju drygt två år till nästa val, och på så lång tid hinner mycket både hända och glömmas… Många s-politiker tycks ju redan glömt att FRA-lagen i grunden är ett sosseförslag från 2005 som sedan dess har bollats fram och tillbaka i riksdagen. På samma sätt har de flesta s-märkta debattörer även glömt att en av de frågor som den förra s-regeringen verkligen drev fram och igenom i EU var den europeiska lagen om teledatalagring. Och att deras partikamrat, den estländska socialisten och europaparlamentarikern Marianne Mikko, för närvarande driver frågan att samtliga europeiska bloggar ska registreras, regleras och avgiftsbeläggas av EU. Ni kan kommentera Mikkos förslag på Europaparlamentets hemsida, men jag kan inte garantera att ni inte blir åsiktsregistrerade…

Mona Sahlins utspel ger dock väljarna besked på en punkt: socialdemokraterna vill inte avskaffa ”Lex Orwell utan ”de vill förändra lagstiftningen”. Språkbruket ”riva upp” kan ju förleda något att tro att (s) rent av vill skrota lagen men den bistra sanningen är att oppositionsledarens budskap enbart består av svepande formuleringar och löften om ”förändring”.

I Sahlins avslutande kommentarer framkommer dock en intressant tanke då hon säger att (s) vill skärpa kraven på vad FRA ska få söka efter: ”- Att inte bara sticka fingret ner i kablarna för att se vad man hittar, utan söka efter vad man ser som misstanke om brott”. Innebär detta att (s) anser att FRA inte ska söka efter militära hot utan ägna sig åt brottsbekämpning? Och hur ska denna selektiva spaning genomföras? Är selektiv spaning överhuvudtaget tekniskt möjlig utan att signalspaningen föregås av anda former av integritetskränkande spaning och övervakning?

Mathias Knutsson