God jul!

Jag önskar er alla en välsignad och fröjdefull jul. Hoppas att ni får en härlig julhelg tillsammans med nära och kära. Ta väl hand om varandra, omfamna julens ljusa budskap och sprid glädje till er medmänniskor!

Tänk på att det egentligen inte finns en massa saker som "måste göras" - det viktigaste är ge varandra tid, uppmärksamhet och kärlek. Stressa lite mindre, njut av helgen och tillbringa mer tid med familj,släkt och vänner.

God jul till alla mina läsare!

Mathias Knutsson

Varför utvecklar vi inte kärnkraften?

I kvällens Agenda på SVT diskuterades Sveriges miljöpolitiska målsättningar och arbete inför klimatmötet i Paris. I sedvanlig ordning diskuterades olika skattehöjningar på bensin och diesel för att pressa ner våra redan extremt låga koldioxidutsläpp ännu mer.

Det som alltid förvånar mig att så många miljöengagerade politiker inte tycks (vilja) reflektera över att det är tack vare kärnkraften och vattenkraften som Sverige har så relativt låga koldioxidutsläpp. Varför ska vi avveckla kärnkraften och sannolikt öka vårt beroende av olja, kol och gas?

Vore det inte bättre att utveckla kärnkraften istället för att avveckla den?

Nu tänker säkert någon på riskerna med kärnkraft... Ja, det finns risker och problem, men frågan är om kärnkraften verkligen är värre än alternativen.

Låt mig få ställa följande fråga: hur många människor har dött på grund av kärnkraften? Hmm... Jag har ingen exakt siffra men om vi summerar alla offer från Fukushima och Tjernobyl till de som skadats vid verken eller i urangruvorna så är det säkert hundratusentals människor som påverkats.

Men om vi jämför med de 4,3 miljoner människor som enligt WHO dör varje år på grund av luftföreningar i hemmet från spisar och öppna eldar så är kärnkraften varken osäker eller farlig.

Kärnkraften är en relativt ren, synnerligen effektiv och mycket utvecklingsbar energikälla. Nya satsningar på kärnkraft kombinerat med energieffektiviseringar och vidareutveckling av sol-, vind- och vattenkraft är sannolikt de klokaste gröna investeringar vi kan göra.

Mathias Knutsson

Alla dessa analyser...

I dessa dagar är det många som försöker att göra en ekonomisk analys av migrationspolitiken, och än fler som återger andras analyser. Låt mig, som i grunden är nationalekonom, ge er min bild.

Det är oerhört viktigt att förstå att nationalekonomi baseras på olika antaganden och att olika modeller givet avgränsningar och premisser har en viss begränsad giltighet.

När vi analyserar migrationspolitik bör vi skilja på olika sorters migration, och den viktigaste distinktionen inom ekonomisk analys av migration är sannolikt mellan arbetskraftsinvandring och flykting/asylinvandring.

Sammanfattningsvis (och grovt förenklat) säger nationalekonomisk teori och forskning följande:

* Arbetskraftsinvandring är ofta samhällsekonomiskt fördelaktigt

* Flykting/asyl/anhöriginvandring är i bästa fall samhällsekonomiskt neutralt

Givet detta är det uppenbart att Sverige står inför stora utmaningar. Vi tar emot stora volymer av den sistnämnda flyktingkategorin, och vi har dessutom ett (extremt) dyrt mottagningssystem. De initiala kostnaderna är dock marginella jämfört de kostnader och utmaningar som uppstår på längre sikt när flyktingarna ska integreras i samhället och bli produktiva medborgare. För att detta ska bli möjligt krävs stora förändringar av bl.a. utbildningssystemen, välfärdsprogrammen, arbetsmarknaden, bostadspolitiken och sannolikt även pensionerna.

För att Sverige ska klara dessa utmaningar krävs politiskt mod och stora förändringar för att skapa de förutsättningar som krävs för fortsatt tillväxt och utveckling. Om detta inte sker, på grund av exempelvis politisk rädsla eller oförmåga, så kommer vi ändå att få uppleva stora förändringar - dock av en helt annan och mycket negativ karaktär.

Vi måste välja väg. Vi måste våga att välja rätt väg - även om den är svår och utmanade.

Mathias Knutsson

Vägval

Tänker på några bevingade ord som citerats vid så många tillfällen, i avgörande ögonblick och inför historiska vägskäl. De passar särskilt väl i denna brytningstid när oron ökar i världen, spänningar intensifieras och kriser splittrar.

"Men Rut svarade: »Sök icke intala mig att övergiva dig och vända tillbaka ifrån dig. Ty dit du går vill ock jag gå, och där du stannar vill ock jag stanna. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud"

Det är nu vi väljer väg. 

Mathias Knutsson

Tid att göra det rätta och nödvändiga

Det gör så förtvivlat ont att se bilderna på alla barn som drunknat under flykten från krigets fasor och terror. 

Men jag vill även säga följande: barnen som sveps bort mot evigheten av Medelhavets vågor får sannolikt en bättre sista resa än många av de barn som tvingas att stanna kvar - och möta döden - i Syrien eller Irak.

Barnen på flykt fick i alla fall för en kort stund känna hopp och vågade kanske till och med drömma om en bättre framtid. De som förföljs, torteras och mördas av vanvettiga islamister eller terrorregimerna i sina hemländer går ett än värre öde till mötes. De som lämnas kvar håller på att förlora allt hopp om bli räddade och få leva i fred. Förlorar hoppet om - och i värsta fall även viljan - att få fortsätta att leva. 

Om vi gör det som verkligen krävs för att hjälpa de barn och vuxna som faller offer för krigets galenskap i Syrien och Irak så kommer även tragedierna på Medelhavet att upphöra. 

Det är hög tid för oss i västvärlden att göra det rätta och nödvändiga. Nu.

Mathias Knutsson

Middag med en främling?

Läs gärna den utmärkta artikeln i Washington Post om en intressant och spännande form av nätverkande, "middag med en främling". Vi lever i en tid då vi ofta tar kontakt - och även interagerar - med främlingar via internet, men vi knyter alltför sällan nya kontakter i verkliga livet. 

Jag rekommenderar er att då och då inleda samtal med människor ni inte känner. När jag reser tar jag ofta kontakt med mina medpassagerare vilket lett till mängder av spännande samtal, större nätverk och i flera fall, även många nya vänner.

Besök gärna även Anthony Laceys blogg, "Dinning with Strangers".  

Mathias Knutsson

Dagens rekommendation: Det goda samhället!

Jag vill rekommendera mina bloggläsare att besöka den utmärkta sidan "Det goda samhället" där ni finner mycket läsvärda texter av synnerligen intressanta skribenter. Inläggen på "Det goda samhället" spänner över vitt skilda ämnesområden och förenar både djup och spets i analyserna.

Mathias Knutsson

Glöm aldrig Srebrenica!

Innan vi tar helg vill jag be er att avsätta några minuter och besöka Srebrenica360, ett internetmuseum om folkmordet i Srebrenica 1995. Den 11 juli är den internationella minnesdagen för massakrerna i Srebrenica som kostade minst 8 000 människor livet. 

Låt oss minnas och hedra alla som så brutalt mördades, samt erkänna att vi i omvärlden inte gjorde tillräckligt för att förhindra ännu ett folkmord. Det bästa sättet för oss att hedra offrens minne är att dra lärdom av dessa fruktansvärda händelser och aldrig tillåta att historien upprepas.

Mathias Knutsson

Vad skriver jag den 7 juli 2025?

Viger några timmar av sommarkvällen åt att minnas och reflektera över terrorattackerna i London den 7 juli 2005. De tycks bli allt för många - dessa händelser som aldrig borde inträffa och dessa ögonblick som för alltid etsas in i våra minnen. Låt oss minnas alla liv som så brutalt släcktes i förtid. Minnas alla som skadades. Alla som sörjde - och fortfarande sörjer någon. Låt oss minnas alla som riskerade sina liv för att rädda sina medmänniskor.

Låt oss minnas, och verkligen förstå, att vi fortfarande står inför samma hot. Oavsett om vi befinner oss i London, Paris, Stockholm eller på en strand i Tunisien...

Mina tankar leder fram till en mycket ödesmättad fråga: vad kommer jag att skriva den 7 juli 2025?

Mathias Knutsson

Arenorna som vi en gång trodde på...

Minns ni när arenafebern härjade som värst bland landets kommuner och regioner? Det var ingen hejd på alla evenemang som skulle genomföras när Xstad eller Yholm hade fått nya, stora och dyra arenor. 

Alla invändningar rörande ekonomiskt risktagande, svagt kundunderlag och att satsningarna enbart gynnade några få elitklubbar viftades bort. Miljonrullningen motiverades med positiva effekter på besöksnäring, upplevelseturism och att "orten skulle sättas på kartan"... 

Nästa år ska Sverige stå värd för Eurovision, men både Tele2 arena och Friends arena har tackat nej till evenemanget. Trots att arenorna är förlustaffärer och arenorna verkligen behöver intäkter. Och trots att Eurovision verkligen passar i arenorna och i Stockholm. 

Så varför tackar de nej? Ett enda svar: fotbollsklubbarna vill inte ändra spelprogrammen...

Är vi beredda att gå lika långt i dag?

När jag nu tar helg så tänker jag osökt på Winston Churchills bevingade ord den 8 maj 1945: "We may allow ourselves a brief period of rejoicing; but let us not forget for a moment the toil and efforts that lie ahead."

Låt oss minnas alla som kämpande för fred och frihet, men även förstå att trots att de goda krafterna måhända vann kriget mot nazismen och fascismen så fortsatte kampen mot kommunismen och andra terrorideologier. Även i vår tid fortsätter kampen mot de som vill inskränka människors friheter och rättigheter - om det så är i Iran, Ryssland, Saudiarabien, Syrien eller Nordkorea. 

Frågan som vi måste ställa oss själva är hur långt vi är beredda att gå i kampen? Är vi beredda att gå lika långt som generationerna före oss? Det är hög tid att inse att om de inte hade gått så långt - vilka friheter och rättigheter hade vi haft att försvara i dag?

Mathias Knutsson

Decemberöverenskommelsen mot bakgrund av det brittiska valet

Först vill jag gratulera det brittiska folket till att omvalt David Cameron som premiärminister och gett det konservativa partiet förnyat mandat att leda landet. Det finns mycket att diskutera kring de vägval som det brittiska valet innebär, men jag vill inleda med en kort reflektion över det brittiska valsystemet.

Majoritetsval i enmansvalkretsar ger upphov till effekter som väcker många frågor och jag kan inte låta bli att dra paralleller till den svenska debatten om decemberöverenskommelsen.

I det brittiska valet får Liberaldemokraterna och skotska nationalistpartiet SNP sammanlagt 3,8 miljoner röster, 12,6 procent och 64 mandat. Populistiska UKIP får 3,8 miljoner röster, 12,6 procent och ett mandat.

Tory får 36,7 procent och egen majoritet i brittiska underhuset. I Sverige fick (s) och (mp) 37,1 procent och kan efter decemberöverenskommelsen styra såsom de har egen majoritet.

I Sverige har vi ett proportionellt valsystem och i UK ett majoritetsvalsystem, men i praktiken får vi samma effekt efter decemberöverenskommelsen. Det räcker med drygt en tredjedel av rösterna för att få majoritet; vissa mindre partier får oproportionerligt stor inflytande, och vissa mindre partier marginaliseras. 

Mathias Knutsson

Inspel - ett nytt forum för stadsutveckling och samhällsbyggande

I måndags bjöd Fastighetsägarna, Linköping City Samverkan och Linköpings kommun in till det första Inspelsmötet. Inspel är ett nytt forum för diskussioner om stadsutveckling och samhällsbyggande.

Temat för mötet var effekterna av Ostlänken och inbjudna talare var Kristina Edlund, Martin Callmeryd och undertecknad. Mycket glädjande att så många uppskattade Inspel och dessutom stannade kvar efter mötet för att diskutera utvecklingsmöjligheterna som Ostlänken för med sig.

Synnerlig givande att få vara med och starta upp ett nytt samarbetsforum för att diskutera spännande framtidsfrågor. Jag ser fram emot nästa Inspelsmöte i september!

Mathias Knutsson

En svår fråga, del I

Får jag väcka en svår fråga denna vackra vårkväll?

Varför blir det så starka reaktioner efter att några flyktingbåtar förlist i Medelhavet? 

Dessa händelser är förvisso stora tragedier och det är rätt att reagera, men varför ser vi inte samma bestörtning och fasa över lidandet, terrorn och folkmorden i länderna som dessa arma människor flyr? Flyktingarna mötte döden i havets djup, men de hade faktiskt lyckats att lämna h-lvetet på jorden bakom sig och hade hopp om en bättre framtid. 

Oavsett om det var hundratals eller tusentals människor som blev vågornas rov så är antalet drunknade ändå bara en liten bråkdel av krigets offer i Syrien, Irak eller någon annan konflikthärd. 

Eller så kan vi jämföra med antalet barn under fem år som dör varje dag: 17 000 barn. De flesta av dessa barn dör av undernäring eller sjukdomar som vi ofta enkelt kan förebygga. 17 000 barn - det motsvarar en flyktingbåt med enbart småbarn som kapsejsar varje timme. Hela tiden - varje dag, varje vecka - året om. 

Det finns många tänkbara förklaringar till varför vi reagerar på detta sätt - men innan jag delger er mina tankar så vill jag gärna ta del av era funderingar och reflektioner.

Mathias Knutsson

In memoriam Tomas Tranströmer

Jag minns jag för när första gången kom i kontakt med Tomas Tranströmers underbara dikter och "inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt". Att som tonåring läsa Tranströmers poesi var att få stöd, sällskap och kraft när jag inledde min färd mot - och genom - vuxenlivet.

När jag fyllt 20 år och flyttat upp till Stockholm släppte Tranströmer den självbiografiska "Minnena ser mig". Då kände jag så väl igen mig iTranströmers beskrivning av sina ungdomsår i Stockholm och hans kunskapstörst och kärlek till kultur. Nu - när jag vandrat vidare under de romanska bågarna - bär jag med mig Tranströmers reflektion över "jaget": "Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är ”jag”. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner alla mina tidigare."

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
"Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Ett varmt och hjärtligt tack till Tomas Tranströmer för en fantastisk livsgärning. Vila i frid - sorgegondolen går nu vidare mot det okända men dina dikter kommer att leva för alltid.

Mathias Knutsson