Det gör så förtvivlat ont att se bilderna på alla barn som drunknat under flykten från krigets fasor och terror.
Men jag vill även säga följande: barnen som sveps bort mot evigheten av Medelhavets vågor får sannolikt en bättre sista resa än många av de barn som tvingas att stanna kvar - och möta döden - i Syrien eller Irak.
Barnen på flykt fick i alla fall för en kort stund känna hopp och vågade kanske till och med drömma om en bättre framtid. De som förföljs, torteras och mördas av vanvettiga islamister eller terrorregimerna i sina hemländer går ett än värre öde till mötes. De som lämnas kvar håller på att förlora allt hopp om bli räddade och få leva i fred. Förlorar hoppet om - och i värsta fall även viljan - att få fortsätta att leva.
Om vi gör det som verkligen krävs för att hjälpa de barn och vuxna som faller offer för krigets galenskap i Syrien och Irak så kommer även tragedierna på Medelhavet att upphöra.
Det är hög tid för oss i västvärlden att göra det rätta och nödvändiga. Nu.
Mathias Knutsson