Murens fall följdes av två fantastiska decennier

Murens fall i Berlin den 9 november 1989 markerade i flera avseenden slutet på det kommunistiska vanvettet och förtrycket i Europa. Tjugoårsjubileet firas med pompa och ståt i den återförenade tyska huvudstaden, men jag har likväl en känsla av att många inte inser vilken fantastisk och epokgörelse händelse vi bevittnade när både Berlinmuren och ondskans imperium föll.



President Ronald Reagans klassiska "Riv denna mur" -tal vid Brandenburger Tor 1987 (talet hördes ända in i Östberlin)

För de som inte minns vill jag påminna om att många då spådde en mycket mörk framtid för Europa. Många fruktade en återförenad stark tysk stat, varnade för ökad nationalism och befarade en fullständig kollaps i de forna kommunistdiktaturerna i Centraleuropa. Jag vill inte på något sätt förringa krigets fasor på Balkan under inledningen av nittiotalet eller förneka att flera tidigare Sovjetrepubliker fortfarande styrs av makthungriga despoter, men vi får inte låta dessa tragiska händelser överskugga den positiva utveckling som skett i Tyskland, Polen, Baltikum, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien. I dessa länder är de gångna två decennierna den mest fredliga och demokratiska perioden på drygt 300 år…

Mathias Knutsson

Läs gärna mer: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Newsmill, Kristianstadsbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen

S behöver (S)chyffert, men frågan är om Schyffert behöver (s)…

Socialdemokraternas jobbkongress förra veckan illustrerar den svenska (och europeiska) socialdemokratins stora problem. Bilden av ett parti i djup kris utan tydlig ledning, trovärdiga politiska förslag och verklighetsförankring förstärktes för varje kongressdag.

Under kongressen försökte (s) att dölja alla politiska svagheter och tillkortakommanden genom med hjälp av populism, överbudspolitik och kändisar.



Och av antalet visningar på Youtube att döma är kändisstrategin mycket ”framgångsrik” eftersom (nästan) ingen tittar på de politiska filmklippen.

Ett talande exempel är att Mona Sahlins, Ingvar Carlssons och Göran Perssons tre tal tillsammans har lockat 2 000 besökare samtidigt som drygt 15 000 har sett Henrik Schyfferts anförande... Jag antar att socialdemokraternas kampanj- och mediestrateger är mycket nöjda med utfallet – det hade varit förödande för (s) om fler sett klippen med Sahlin, Carlsson och Persson.

Mathias Knutsson