Vad brukar du göra när du konfronteras med vidriga och avskyvärda åsikter? När elaka kommentarer haglar, kränkande tillmälen kastas efter våra medmänniskor eller unkna fördomar serveras vid fikabordet?
För mig har det alltid varit relativt enkelt att ta de samtal, diskussioner och debatter som så många tycker är så fruktansvärt svåra. För mig har det alltid varit naturligt att stå upp för det som jag anser är rätt och riktigt - oavsett om det innebär att jag får ta emot spott och spe från olika håll.
Men vad ska jag göra när det inte finns någon att ta diskussionen med? När den hatfulla retoriken bara är ett eko som inte går att spåra? När ondskan bara är en svepande skugga ute i mörket?
I dag mötte jag den djupaste ondskan. På en rastplats på vägen mellan Ljungby och Kalmar såg jag den mest vedervärdiga rasistpropaganda jag någonsin sett i Sverige.
Jag blev upprörd, äcklad, omtumlad, chockad - och så fruktansvärt förbannad! Att tvingas se denna skitiga, förfärliga och helt avskyvärda hatretorik…
Klistermärken med en svart man beväpnad med kniv. Föreställ er en kombination av en nazianstruken nidbild av judarna på 1930-talet, en illvillig skurk från ett Tintin-album och texten ”…Around Blacks … Never Relax”!
Under detta en myriad av klistermärken med texter om att jag som röstat på ”7-klövern” är skyldig till ”varenda våldtäkt, rån och mord som gjorts av en utlänning”; ”Du är en SKAM”, och avslutningsvis frågan vad jag ska säga till min dotter som som våldtagits av ”dessa djur som du så envis skulle bjuda in till Sverige”?
Skiten gick inte att skrapa bort så jag ringde till Trafikverket som skickade ut en städpatrull. Men jag känner mig fortfarande… Så bedrövad. Så illa berörd. Så arg!!! Så smutsig… Så jag inser att det enda sättet att få bort stanken, illamåendet och förtvivlan är att ta striden med ondskan. Ta upp kampen mot rasismen. Och jag börjar med att ropa ut i mörket…
Så… Först, vill jag uppmana er att verkligen visa mer kurage och mod när människor i er närhet fäller en fördomsfull kommentar. Stå upp för det rätta! För det du tror på! För om du inte det - vem förväntar du dig kommer att stå upp för det rätta? Eller för dig när du behöver stöd?
För det andra… Om de personer som satte upp klistermärkena mot all förmodan läser detta så vill jag gärna träffa er. Jag vill tala med er och om ni vill så debatterar jag gärna med (mot) er. Ni kan få vara anonyma men det vore klädsamt om ni visar mer mod än era amerikanska bröder och kastar klankåpan.
För det tredje vill jag ge er en helt annan bild än hatets klistriga avtryck på en småländsk rastplats. En bild av förtryck, slaveri och rasism. När jag senast besökte den amerikanska södern såg jag denna staty, ”African American Family Monument”, som så väl beskriver verkligheten som den verkligen var - och fortfarande är - för miljontals människor.
Inskriptionen på sockeln är en text av poeten Maya Angelou:
”We were stolen, sold and bought together from the African continent. We got on the slave ships together. We lay back to belly in the holds of the slave ships in each others excrement and urine together, sometimes died together, and our lifeless bodies thrown overboard together. Today, we are standing up together, with faith and even some joy”
Avslutningsvis, låt oss nu förenade fördriva ondskan. Vi kan göra det. Om vi gör det tillsammans.
Mathias Knutsson
PS Det går utmärkt att dela mitt inlägg.
