Svenska Dagbladet följer nu upp de senaste veckornas mycket
läsvärda artikelserie om särbegåvade barn och ungdomar med en minst lika
intressant artikel om vad som egentligen avgör om en person blir exceptionellt duktig inom ett visst område.
I artikeln intervjuas Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University, som studerar ämnet expertprestationer och enligt honom är ”betydelsen av medfödd begåvning oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning, för att bli så skickliga, än de flesta föreställer sig”.
I likhet med artikelförfattaren så ställer jag frågan huruvida uthållighet, motivation och drivkraft är medfödda eller inlärda, men oavsett vilket så har artikeln ett mycket positivt budskap: vi kan alla bli otroligt duktiga och skickliga – om vi tränar extremt mycket och målmedvetet!
Det är dock uppenbart att västvärlden i allmänhet, och Sverige i synnerhet, i allt högre grad väljer bort de uppfostrings-, tränings- och undervisningsmetoder som leder till framgång. Allt för få unga européer och amerikanare tränas idag för att tillhöra framtidens globala elit inom kultur, idrott eller vetenskap. Vid en jämförelse med Kina, Indien eller Sydkorea är det uppenbart att västvärldens konkurrenskraft eroderar och att en tilltagande stagnation är ett oundvikligt faktum.
Jag tänker osökt på
Amy Chuas ”En tigermammas stridsrop” som väl beskriver skillnaderna och konflikterna mellan olika uppfostringsfilosofier. Boken illustrerar den asiatiska föreställningen om att varje barn har en oändlig potential som kan (och ska) förverkligas genom hårt arbete, höga mål och ett ständigt utmanande av gränserna för den egna förmågan. Boken har skapat debatt - på ytan på grund av det som av vissa svenska kulturskribenter beskrivs som ”uppfostringsnazism”(!!!), men jag tror att på ett djupare plan många har svårt att förlika sig med tanken på att det moderna västerländska samhället i praktiken fördummar sina barn och förstör sin egen framtid.
Vi kan redan nu se konsekvenserna av denna förödande utveckling. Det är ju knappast en slump att de amerikanska elituniversiteten i allt högre grad domineras av drivna och ambitiösa studenter med asiatisk eller indisk bakgrund… Eller att påfallande många studenter på de svenska ingenjörsutbildningarna att utländska utbytesstudenter eller freemoverstudenter? Eller att svenska studenters matematikkunskaper bara blir sämre och sämre? Eller att
svenska tränare förskräcks över att tennisförbundet ställer
kravet att tolvåringarna i elitsatsningen ska träna tennis minst 52 minuter per dag…
Det är hög tid att inse att vi knappast kommer att få någonting gratis i en värld som allt mer präglas av intensiv konkurrens och ständig utveckling. Men samtidigt är budskapet hoppfullt och positivt: för den som är ambitiös, motiverad och duktig öppnas allt fler möjligheter! Det ”enda” som krävs goda studieresultat, hårt arbete, helhjärtade satsningar och målmedveten träning!
Läs gärna mer:
SvD,
SvD, Expressen,
Expressen
Du kan även ladda ner Amy Chuas "En tigermammas stridsrop" som e-bok från ditt bibliotek!
Mathias Knutsson
